En irriterande sak med inspiration är att den aldrig dyker upp när man behöver den, så kommer man igång med skrivandet? Och kanske ska man ställa sig en annan fråga redan innan dess: Hur kommer men igång med fakta- stoff- och argumentsamlandet? Den här delen av retoriken kallas inventio, (på)hittandet av argument. Och läran om inventio kallas topik, efter grekiskans topos, som betyder plats. En topos är alltså inte ett argument i sig, utan en plats där man hittar argument. Topos är ett irriterande vitt begrepp, och det finns flera olika sorters topoi. De tre taltyperna politiska, juridiska och ceremoniella tal har var sin sida med mer genrespecifika topoi, men här ska vi titta lite på platser som är mer allmänna.
Hexametern
När inspiration och idéer tryter beror det sällan på att man saknar kunskaper om ämnet; snarare är det de ämnen där man sitter på så mycket potentiellt innehåll att det är svårt att välja som ställer till det. Då kan man försöka få lite ordning på sig genom att ställa sig sex små frågor:
vad?
när?
var?
hur?
vem?
varför?
Detta kan kännas en aning banalt, men man kan komma ganska långt med dem. Antag till exempel att du ska hylla en kollega som går i pension. Då kan du fundera på vad hen bidragit med i alla år, tycker om, är bra på och tänker göra framöver. Likaså när karriären började och om det funnits några särskilda ögonblick eller anekdoter som kan vara värda att nämna. Fråga vidare var kollegan kommer ifrån, bor och trivs och vart hen längtar, och förstås hur hen arbetat och varit som kollega. Och vem det är börjar vi nog ana, men vem är viktig i kollegans liv och kommer få ser mer av hen framöver, och vilka kommer sakna hen lite extra på jobbet? Slutligen frågar vi oss varför vi kommer sakna kollegan och kanske också varför det blev just det här arbetet på det här företaget.
Stasis – frågorna
Ett annat sätt att analysera ett ämne noggrant är att betrakta det i ljuset av retorikens fyra så kallade stasis:
Faktafrågan rör förstås huruvida det påstådda är sant eller vilka fakta som finns i fallet. Stämmer det som din politiska motståndare i kommunfullmäktige påstår att billig kollektivtrafik leder till minskade utsläpp och förbättrad folkhälsa? Finns det forskning, vittnesmål eller exempel som styrker det?
Definitionsfrågan har att göra med vad vi egentligen menar med frågans viktiga begrepp. Hur mycket måste vi sänka priset för att det ska räknas som billigt? Du säger att alla ska ha råd, vad menar du med det? Och vadå förbättrad folkhälsa?
Kvalitetsfrågan handlar om att sätta in frågan i ett sammanhang och att fundera på hur vi kan framställa saken på olika sätt: Om biljettintäkterna minskar måste vi väl dra ner på något annat? Är det verkligen rätt att lägga så mycket skattepengar på att sänka avgifterna i stället för att jaga plankare? Och finns det inte mer effektiva sätt att minska utsläppen (i andra länder så vi slipper ändra nåt själva)?
Kompetensfrågan ser hela diskussionen och dem som bedriver den lite utifrån: Det här är väl snarare regionens än kommunens område? Ska vi politiker verkligen besluta sånt här tekniskt; borde vi inte lämna det åt forskare och tjänstemän? Och är inte förespråkarna mest avundsjuka på bättre folks fina bilar?
Statussystemet är väldigt användbart när man skriver juridiska tal, och ett mer anpassat exempel finns på sidan som handlar om just juridiska tals topos.
Formella topos
Som man kan ana är det här topos som har just en form, och denna kan fyllas med olika innehåll. De är ofta tämligen triviala vid påseende, men detta betyder inte att de inte kan vara en till stor hjälp vid tillfällen då snilleblixtarna inte står som spön i backen. Till exempel kan likhet vara en topos, men man bör vara förberedd på att alla inte håller med om vad som är hur likt vad:
Det var rätt att bemöta nazister med våld i Stalingrad, så det är rätt att bemöta dem med våld nu också
Med vår politik blir den svenska skolan mer lik den finska.
Också ännu enklare saker som kvantitet
Nazisterna mördade en massa folk, men kommunisterna mördade fler
Vi vill ge 20 % mer till skolan än de andra partierna
och motsats kan vara formella topoi
Fast nazisterna hatar kommunismen och det var Sovjet som besegrade dem
Mindre flum och mer ordning och reda!
Det kanske kan vara ett sätt att komma igång med inventio. Och som sagt, de tre genrerna har också sina egna platser. Och känns det fortfarande trögt har jag skrivit kort om skrivkramp och skrivande.