Om retorik

Asyndeton och polysyndeton

asyndeton

Asyndeton

Asyndeton innebär att man tar bort det och eller eller som förväntas komma före sista ordet i en uppräkning. Det klassiska exemplet (som för övrigt också är en allitteration i original och en anafor på svenska) är förstås Julius Caesars

Veni, vidi, vici;
Jag kom, jag såg, jag segrade
.

Vi ska nog vara försiktiga med att tillskriva asyndeton någon stor argumentativ effekt, men visst ger det meningen en ganska dramatisk klang? Och visst känns det som att de olika delarna i uppräkningen hör ihop lite tydligare (och att de liksom blir lite mer jämlika; tyngden från sista ledet fördelas jämnare) i den asyndetiska formuleringen än om han sagt

Jag kom, jag såg och jag segrade?

Dessutom drar förstås allt oväntat som händer i ett tal – även något så litet som ett utelämnat och – till sig uppmärksamhet och får förhoppningsvis åhörarna att haja till och skärpa öronen en smula.

 

Polysyndeton

Polysyndeton är det motsatta, alltså att sätta in och eller eller mellan alla led i en upprepning för att inskärpa mängden:

skrivande och argumentation och röst och nervositet och gamla romare och inspiration och förberedelser och redigering och adekvat inhemsk vokabulär och makt och förtroende och … (Joel Landberg)

 

Cookiepolicy