för att snack är verkstad
Ohoj ordbrukare! Även denna gång är inlägget huvudsakligen en länk, men inte vilken länk som helst. Tidigare i höstas fick nämligen möjlighet att vara gäst i språktidningens podd och prata lite politisk retorik. Det blev en hel del och (förstås) men lite annat också. Det är alltid lite svettigt att höra sin egen röst, men det var ett intressant samtal
Precis som vilken annan romantisk komedi som helst har valrörelsen haft sina bloopers. Ni vet, nån säger fel, har för bråttom eller snubblar, och humor uppstår. Och precis som i andra romantiska komedier redovisas de här små incidenterna under eftertexterna, det vill säga nu. Till exempel rättade (eller felade) Annie Lööf sig själv från en väldigt fin så kallad freudiansk felsägning (som
Eder retorikbloggare fortsätter grotta ner sig i det han börjat kalla för hopbuntning, det vill säga formuleringar av typen ”x och y”. En enkel samordning av två led, helst två av samma typ (t.ex. nominalfraser, adjektiv eller satser i samma tempus) som helt utan kommentar eller motivering läggs fram som om de hörde ihop på ett fullständigt självklart sätt. (Jag
Det har diskuterats grundligt vad man egentligen menar när man säger ”nästa måndag”, och oenigheten består. Eder retorikbloggare lutar åt att kommande måndag är ”på måndag” och att måndagen därefter är just ”nästa måndag” (det beror förstås också lite på när man säger det, och eftersom det är torsdag kväll här hos mig så …). Ni behöver inte hålla med
Eder retorikbloggare förbereder sig för fullt för att få ihop fina formuleringar då han snart beger sig till Stockholms universitet och Valspråk 2018, där forskare från olika discipliner presenterar pinfärska iakttagelser från valrörelsen. Jag ska prata om det där med ord som sägs två och två, något som eventuella regelbundna bloggläsare kanske känner igen. Det är partiledartalen från Almedalen och tv-programmet Tal till
The same procedure as last year? Ja, naturligtvis! Det är bara en dryg månad till årets Amedalsvecka, så det är väl dags för mig att få upp analysen av förra årets partiledartal … Denna analys är emellertid, precis som den var förra och förrförra året, tämligen selektiv – det är ett visst språkligt drag (rentav en retorisk figur, men en
Ohoj ordbrukare! Eder retorikbloggare har inte direkt ansträngt sig för att leva upp till sitt självpåtagna epitet på sistone, men de utombloggsliga aktiviteterna går på som vanligt. (Ska man vara petig går de på som bara sjutton, men när allt lugnar ner sig om några veckor ska det nog produceras nya inlägg ska ni se.) Redan i kväll händer det
Hösten 2015 gjorde jag en liten genomgång av några av våra partiledares tal första maj- Almedals- och sommartal här på bloggen, närmare bestämt en ganska smal sådan: Jag tittade lite på och försökte dra slutsatser av hur de säger saker två och två. Efter förra årets Almedalsvecka tänkte jag göra en uppföljning, men det blev aldrig av. Eller ja, inte
Jag borde väl skriva något om salig decemberöverenskommelsen, söndagens partiledardebatt eller den parlamentariska kris vi antagligen redan befinner oss mitt i, men världen är som bekant full av borden. I dag tänkte jag i stället att vi skulle prata lite om svenska språkets vanligaste ord: och. Det finns naturligtvis många sätt att använda och, men det är framför allt ett
