Om retorik

En utombloggslig upplevelse

Eder retorikbloggare gör inte mycket för att förtjäna sitt egenpålagda epitet. Bland det han (jag alltså) hänger sig åt i stället kan nämnas studier, för man blir aldrig fullärd. Just nu är jag på praktik som copywrighter på reklambyrå, så nu skriver jag lite där i stället. Bland annat den här lilla iakttagelsen om hur de stora hamburgerkedjorna gör reklam

Några märkligheter i valrörelsen

Precis som vilken annan romantisk komedi som helst har valrörelsen haft sina bloopers. Ni vet, nån säger fel, har för bråttom eller snubblar, och humor uppstår. Och precis som i andra romantiska komedier redovisas de här små incidenterna under eftertexterna, det vill säga nu. Till exempel rättade (eller felade) Annie Lööf sig själv från en väldigt fin så kallad freudiansk felsägning (som

Att ha kakan kvar — på riktigt

Sverigedemokraterna har satt sig i en lite besvärlig sits. De har på senare tid byggt sin ethos på att försöka vara två olika sorters parti samtidigt: dels olikt alla de andra (ni vet ”det enda oppositionspartiet” som inte hör till ”sjuklövern”), dels just ett parti som alla de andra: som vill föra samtal och ställa krav, och som är ”redo

Nästa måndag? Föreläsning i Göteborg

Det har diskuterats grundligt vad man egentligen menar när man säger ”nästa måndag”, och oenigheten består. Eder retorikbloggare lutar åt att kommande måndag är ”på måndag” och att måndagen därefter är just ”nästa måndag” (det beror förstås också lite på när man säger det, och eftersom det är torsdag kväll här hos mig så …). Ni behöver inte hålla med

Valspråk på onsdag!

Eder retorikbloggare förbereder sig för fullt för att få ihop fina formuleringar då han snart beger sig till Stockholms universitet och Valspråk 2018, där forskare från olika discipliner presenterar pinfärska iakttagelser från valrörelsen. Jag ska prata om det där med ord som sägs två och två, något som eventuella regelbundna bloggläsare kanske känner igen. Det är partiledartalen från Almedalen och tv-programmet Tal till

Triss

Inom retoriken pratar vi ibland om de tre bevisen. Bevis är ett ord som har hängt med länge, så dess retoriska betydelse skiljer sig en smula från till exempel den hos ett matematiskt bevis eller ett i ett rättsfall, men man kan säga att bevisen är de tre grundläggande medel talaren har att övertyga åhörarna om något. De tre är

Höst!

Ohoj ordbrukare! Eder retorikbloggare har inte direkt ansträngt sig för att leva upp till sitt självpåtagna epitet på sistone, men de utombloggsliga aktiviteterna går på som vanligt. (Ska man vara petig går de på som bara sjutton, men när allt lugnar ner sig om några veckor ska det nog produceras nya inlägg ska ni se.) Redan i kväll händer det

Re: och

Hösten 2015 gjorde jag en liten genomgång av några av våra partiledares tal första maj- Almedals- och sommartal här på bloggen, närmare bestämt en ganska smal sådan: Jag tittade lite på och försökte dra slutsatser av hur de säger saker två och två. Efter förra årets Almedalsvecka tänkte jag göra en uppföljning, men det blev aldrig av. Eller ja, inte